Aktiviteten i den svenska ekonomin brukar mätas genom att använda bruttonationalprodukt (BNP). BNP är summan av de varor och tjänster som producerats i ett land under ett år, eller kvartal. Delar av det som producerats exporteras och resten konsumeras och sparas av landets invånare. De resurser som vi inte har produktion av importeras. Ekonomin i Sverige har fram tills nu varit bra, och sedan år 2016 har vi befunnit oss i högkonjunktur. Under år 2018 visade prognoserna på att tillväxten skulle komma att fortsätta vara hög och sedan falla tillbaka under nästkommande år. Med år 2019 påbörjat återstår det att se om prognoserna stämmer. En lista på ekonomi nyckeltal följer nedan.

Ekonomisk tillväxt Sverige – nyckeltal

  • Inflation
  • Stockholmsbörsen
  • Hushållens skuldsättning
  • Export
  • Import
  • Priserna i Sverige – KPI
  • Sysselsättning
  • Arbetslöshet
  • Ungdomsarbetslöshet
  • Sysselsättning

Sysselsättning i Sverige

Män och kvinnor som skriver på laptop

Hur bra ekonomin i Sverige är beror till mycket del på hur hög sysselsättningsgraden är. Antal sysselsatta under 2000-talet har haft en stadig ökning. Från år 2001 till år 2017 från 4,3 miljoner personer med ytterligare 700 000 personer och har gjort antalet sysselsatta till 5,0 miljoner personer. Detta beror till viss del på att befolkningen har vuxit men också på att andelen personer av befolkning som är sysselsatta har ökat. Denna ökning beror både på att det har fötts fler personer än vad som har dött, och på att fler personer har invandrat än utvandrat. Graden av antalet sysselsatta personer sjönk åren 2008-2009 under finanskrisen och ökade mest under åren 2011-2016, då många flydde till Sverige på grund av inbördeskriget i Syrien.

Arbetslöshet i Sverige

Man som håller i en tablet

Arbetslöshet inom ett land omfattar den del av befolkningen som kan arbeta, men inte har arbete eller sysselsättning. År 2017 låg arbetslösheten på 6,7 procent. Som högst var den 8,3 procent under åren 2008-2009 då den globala finanskrisen drabbade såväl Sverige som övriga världen. Åren innan detta gick ekonomin i Sverige väldigt bra. Under åren 2006-2007 var det högkonjunktur och arbetskraft var efterfrågat av företagen. Vid samma tillfälle sjönk arbetslösheten. I och med finanskrisen gick näringslivet sämre och efterfrågan av arbetskraft minskade, och därmed ökade arbetslösheten. För att räkna ut hur stor andel av en befolkning som är arbetslösa använder man siffrorna i jämförelse med de som arbetar, vilket får fram en viss procent av arbetskraften. De som räknas in i arbetskraften är de som är mellan 15 och 74 år, med undantag av de som är pensionärer, studenter eller personer som på grund av långvarig sjukdom inte kan arbeta.

Mycket spelar in gällande ett lands ekonomiska situation

Ekonomin i Sverige beror på många faktorer och det är mycket som spelar in, såväl globalt som nationellt, när det gäller ett lands BNP. Nyckeltalen som används för att räkna ut detta är många och några av dem som är specificerade i mer detalj ovan är arbetslöshet och sysselsättning. De två olika nyckeltalen står alltid i relation till varandra då befolkningen som är villiga och kan arbeta antingen har arbete eller inte. Man kategoriseras därmed som sysselsatt eller arbetslös.